Syntetiskt K-Vitamin till Nyfödd

Samtliga förlossningskliniker I Sveriges ger alla nyfödda barn på rutin en spruta med syntetiskt K-vitamin kort efter sin födsel. Denna injektion har administrerats på sjukhusen sedan 1940-talet i förebyggande syfte, man behandlar således årligen ungefär 120.000 Svenska barn “för säkerhets skull”. Orsaken är att man vill sänka risken för att barnet ska drabbas av en mycket ovanlig sjukdom som tidigare kallades “morbus hemorrhagicus neonatorum” men nu heter Vitamin K Deficiency Bleeding (VKDB). Uppskattningar visar att det är ungefär 1 barn på 10 000 (I Sverige är det 10-12 barn per år) som har anlag för sjukdomen. Den mest allvarliga komplikationen vid VKDB är blödning i hjärnan, dock är det inte fler än 30% av de insjuknade som drabbas av det (1). Om man utgår från att alla som har anlag för sjukdomen också insjuknar (vilket är en enorm överdrift) skulle detta innebära att 0.00003 % av de barn som föds i Sverige får en blödning i hjärnan. Risken är låg och allvarlighetsgraden av en sådan blödning beror på var i hjärnan blödningen finns, I enstaka av dessa (oerhört generöst räknat) 0.00003 % finns risk för hjärnskada eller dödsfall.

Majoriteten av de barn som insjuknar i Vitamin K Deficiency Bleeding har normalt en mycket god prognos för total återhämtning efter behandling.

Procentuellt räknat är risken för bestående skada eller dödsfall till följd av sjukdomen VKDB minimal. Inte allt för sällan händer det att vårdpersonal i brist på korrekt fakta hävdar att ett friskt nyfött barn “löper risk för att dö om hen inte får en injektion av K-vitamin vid födseln”, dessa personer besitter helt enkelt felaktig information eller ljuger. Hur ofta får föräldrar höra att deras friska barn, bara genom att födas “löper stor risk för att dö i plötslig spädbarnsdöd”? 1 på 6000 barn dör i plötslig spädbarnsdöd (2) medans endast 1 barn per 10 000 har anlag för VKDB, en tragisk, men sällan dödlig sjukdom.

I denna artikel finns information om

Vad är K-vitamin
Föds vi människor med K-vitaminbrist
Hur kan stamceller hjälpa det nyfödda barnet
Video: Dr Suzanne Humphries om K-vitamin till nyfödda
Varför var K-vitamin sprutan viktig på 1940-talet
Allt om det syntetiska läkemedlet Konakion
Sammanfattning
Vilka är sjukdomens tre versioner
Injektion
Orala droppar
Att tacka nej till K-vitamin
Källor

Detta är K-vitamin
Illamående och kräkningar vid graviditet – En studie påvisade att efter 3 dagars intag av K-vitamin befriades 91% av kvinnorna helt från sina besvär (3).

Bokstaven K står för koagulation. Det finns två naturligt förekommande K-vitamin; fytylmenacinon är K1 och mekaniken är K2. Alla former av K-vitamin behöver bearbetas av levern, en balanserad K-vitaminstatus kräver därav en god leverfunktion. För att absorbera K-vitamin måste vi även ha ett fungerande gall- och bukspottkörtelsystem. K-vitamin behövs för att blodet ska kunna levra sig. Kroppen kan endast lagra K-vitamin under 3–4 veckors tid (4)

K1 (fytylmenacinon / fylloquinon)
  • Ett naturligt derivat från växter och fisk.
  • Absorberas i den övre delen av tarmkanalen.
  • K1-vitamin verkar spela en roll i cellens förnyelse, transformation och överlevnad, och kan hämma cellväxt.
  • Gröna växter står för ca 90% av vårat K-vitamin intag, alla som äter en varierad kost täcker sitt dagsbehov av K-vitamin.
  • Ju mörkare grön växten är, desto mer rik på klorofyll & K1-vitamin.
  • Vitaminet från grönsakerna är fettlösligt och absorberas därav bäst att intas tillsammans med fett/olja.
K2 (mekaniken)
  • Står för den koagulerande funktionen.
  • Bildas naturligt i människan av tarmbakterier i tunntarmen och absorberas in i blodomloppet med hjälp av fettsyror och gallsalter. K2 lagras sedan i levern där den bildar koagulationsämnet protrombin.
  • K2 från bakterier utgör 10% av vårat K-vitamin.
  • Finns i en del animaliska produkter; smör, äggula, rom och lever. (K2 finns endast om djuret fått beta gräs, ej i produkter från spannmålsuppfödda djur).
  • Finns även i fermenterade produkter som surkål & kimchi.
  • Förekommer i den japanska maten netto.
K3 (menadion)
  • Syntetisk vattenlöslig form som verkar effektivt men användning innebär en högre risk för toxicitet än andra former.

Studier har visat att mödrar som tar tillskott av K-vitamin ökar K-vitaminhalten i bröstmjölken vilket höjer K-vitaminnivån hos det ammade spädbarnet (5 & 6).

Föds vi människor med K-vitamin brist?

Eftersom att spädbarn har 40-70% lägre nivåer K-vitamin än större barn och vuxna har man på ett inte så vetenskapligt sätt kommit fram till att det är en brist. Vetenskapen har ännu inte kommit fram till varför spädbarn föds med låga nivåer K-vitamin. Det spekuleras att evolutionen inte kommit ikapp att ge oss den mängd vi behöver, ett error helt enkelt. Alternativet till den teorin är att bebisar föds med lägre mängd K-vitamin av en anledning. Kan det vara av en fördelaktig och skyddande anledning barn föds med tunt blod som lätt kan strömma genom deras små omlopp? Det finns flera kliniska observationer som stödjer hypotesen att barn har naturliga skyddsmekanismer som motiverar deras låga K-vitamin nivåer vid födseln. Men mer forskning behöver göras. Ännu har man inte kommit fram till svaret. Frågan som kommer upp är då; Är det etiskt korrekt att injicera spädbarn med K-vitamin vid födseln när vi inte har all information? Har universum en fullt rimlig anledning till detta, en anledning som vi ännu inte har forskat fram svaret på?

Fakta är att för att en människa ska kunna absorbera K-vitamin måste vi ha ett fungerande gall- och bukspottkörtelsystem. Spädbarns matsmältningssystem är inte fullt utvecklat vid födseln, för mycket K-vitamin hos en människa kan tynga levern och orsaka hjärnskador (bland annat). Först när bebisen blir upp emot ett år då matsmältningssystemet, slemhinnor, tarmflora och enzymfunktioner utvecklas kan barnet ta hand om mer K-vitamin. Vidare är det nyfödda barnets tarmar ännu inte koloniserade med bakterier som behövs för att ta hand om det. ” K-vitamin-cykeln” är helt enkelt ännu inte fungerande hos nyfödda. Låga nivåer av K vitamin vid födseln kan ur detta perspektiv vara befogat. Dessutom är barnets njurar ännu inte heller funktionella. Vad K-vitamin sprutan gör är att den kringgår tarmen och injiceras rätt i muskeln.

Moderkakan för bara över en ytterst liten mängd K-vitamin till fostret i magen och bröstmjölken som för små barn är 100% fullvärdigt under deras första sex månader innehåller små mängder K-vitamin. Frågan kvarstår, är detta ett error i människans utveckling?

Dr Suzanne Humphries – Kort om K-vitamin till nyfödda
Stamceller

De stamceller som finns i navelsträngsblod kallas för fosterstamceller. Stamceller har som egenskap att kunna mogna ut till specialiserade celltyper-stamceller, det är ett reparationssystem som ersätter skadade celler. Fosterstamceller är multipotenta. (7)

Barn som får tillgång till allt sitt navelsträngsblod genom optimal avnavling får därmed extra tillförsel av stamceller. Dessa stamceller har kompetens att utföra alla möjliga reparationer i bebisens kropp. De får som uppgift att snabbt gå in där behov finns. Stamcellerna kan skydda barnet mot exempelvis blödnings-sjukdomar eller då blödning skett pga yttre omständigheter. För att stamcellerna ska kunna röra sig fritt och utföra sina funktioner behöver spädbarnets blod förbli tunt. Denna skyddsmekanism för att förhindra blödning och reparera organ är en av många strategier människan har för att skydda sig.

Förlossningskanalen är trång och svår för alla barn att ta sig igenom, oavsett utomstående faktorer kan bebisar bara genom att födas, naturligt få skador på olika kroppsdelar inklusive blödning i hjärnan. Då är det bra för kroppen att ha en inbyggd lösning. Stamceller har förmågan att ta sig igenom hjärnans blodbarriär. Stamceller kan i själva verket gå var som helst där det finns behov. I ett blodomlopp med lättflytande blod tar sig stamceller sig runt utan hinder.

K-vitamin sprutan var viktig på 1940-talet

“In 1944, a definitive Swedish study was published including more than 13,000 infants who were given 0.5 mg of Vitamin K, either oral or injection on the first day of life. The researcher found that infants who received Vitamin K experienced a 5-fold reduction in the risk of bleeding to death during the first week of life. It was estimated that for every 100,000 full-term infants who were born, Vitamin K would save the lives of 160 infants per year” (8).

Upptäckten på 1940-talet att K-vitamin kunde rädda så många barn var fantastisk! Viktigt är dock att komma ihåg att förlossningsvården såg annorlunda ut för 70-80 år sedan. Förlossningar hade ganska nyligen standardiserats att vara på sjukhus, det var inte sällan barnen hanterades hårdhänt, mödrarna kunde få orimligt mycket läkemedel och användande av tång och sugklocka var en vanlig företeelse på förlossningsrummet. Risken för att barnet skulle få en inre eller yttre blödning var relativt hög. Därav kan vi idag förstå att upptäckten av att ge spädbarn K-vitamin för att stoppa blödning var fantastisk och någorlunda nödvändig! (9) Särskilt eftersom att snabb navelsträngs avnavling på den tiden var standard.

Det kan än idag vara fördelaktigt för sjukhusen att på rutin runtom hela västvärlden ge denna spruta till nyfödda barn. Då sprutan inte bara kan skydda mot den ovanliga sjukdomen VKBD men även förebygger blödningar som orsakas av yttre omständigheter, exempelvis på grund av komplikationer som barnet råkar ut för under sjukhusförlossningen eller ifall att tång eller sugklocka har använts. Eftersom att nyfödda barn naturligt har tunnare blod innebär detta att deras små kroppar har svårare att hantera eller stoppa blödningar som uppkommit av hård hantering av deras lilla kropp. Sjukvårdens lösning på detta är att ge dem K-vitamin som koagulerar blodet.

Statistik som har samlats in från flera Europeiska länder visar att i fall man inte skulle ge K-vitamin till nyfödda barn skulle förekomsten av sen Vitamin K Deficiency Bleeding i Europa vara 4-7 fall per 100 000 födslar (10).

Konakion – Syntetiskt K1 Vitamin

Medlet av syntetiskt K-vitamin som ges till spädbarnet på Svenska sjukhus heter Konakion och är producerat av läkemedelsföretaget Novum. Det är sällan biverkningar av preparatet redovisas till föräldrarna och än mer sällsynt att de får läsa bickpackseldeln (11).
Detta är inte ett vaccin och risken för att barnet får men är liten.
Viktigt är dock att känna till de biverkningar som ett läkemedel kan ge så att vårdnadshavarna kan vara vaksamma. Om en biverkan upptäcks är det viktigt att anmäla detta direkt till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se (12). Genom att rapportera biverkningar kan du bidra till att öka informationen om läkemedlets säkerhet. Detta gäller även biverkningar som inte nämns i denna information.

2014 publicerade forskare en fallrapport om ett spädbarn som fått en allvarlig allergisk reaktion av K-vitamin sprutan och gick i chock. Spädbarnet överlevde, men läkare kunde inte ta reda på varför det lilla barnet fick den här typen av reaktion. De noterade att detta var det första fallet som rapporterats där ett spädbarn gått in i en allergisk chock från K-vitamin sprutan. (13)

Biverkningarna av K-vitaminspruta som uppges (färre än 1 per 10 000)
  • Svullnad.
  • Hudutslag.
  • Överkänslighetsreaktion med feber.
  • Lokala reaktioner vid injektionsstället.
  • Vid vissa tillfällen blodtrycksfall i samband med intravenös injektion.
  • Om sprutan sätts fel i barnet kan det ge en allvarlig allergiliknande reaktion.

“Sedan 1985 har man känt till att K-vitamin som ges oralt höjer blodnivåerna på bebis med 300-9000 gånger! Det K-vitamin som injiceras direkt i blodet resulterar i K-vitamin nivåer som är 9 000 gånger tjockare än blodet hos vuxna! (14).

År 2017 gavs i Sverige ett för tidigt fött spädbarn felaktigt, för hög dos Konakion syntetiskt K-vitamin 18 upprepade gånger! Läkarna har inte kunnat se någon biverkan av misstaget men den framtida prognosen för barnet går inte att avgöra. Läs om incidenten HÄR (15).

Ingredienserna i K-vitaminspruta
  • Fytomenadion (syntetiskt K-vitamin) 10 mg per ml
  • Natriumhydroxid
  • Glykocholsyra
  • Lecitin Saltsyra
  • Vatten för injektionsvätskor

Natriumhydroxid används bland annat för sin sönderdelande, upplösande inverkan på organiskt material där det går in och angriper vid syreinnehållande grupper. Ämnets frätande egenskaper används vid olika typer av rengöring både i hushållen i t.ex. ugnsrengöring och i industrin för avfettning. (16)
Funktionen för natriumhydroxid i Konakion är som konserveringsmedel.

Glykocholsyra är en i gallan normalt förekommande gallsyra. Den är en förening mellan cholsyra och glycin. Enligt Vårdguiden kan förhöjda halter av gallsyra i blodet ske vid hepatos och de skriver att gallsyra är helt ofarligt för mamman, men om gallsyrorna ligger mycket högt kan det finnas en risk för barnet (17). Det finns i och med detta de som ifrågasätter hur bra det är att injicera glykocholsyra i spädbarn. Glykocholsyran som injiceras från sprutan är en “mycket låg dos”.

Forskning som gjorts på spädbarn har visat att barnen har drabbats av spastiska anfall när glykocholsyra har getts i väldigt höga doser.

Mcdonald – 1987

Sammanfattning

Vitamin K Deficiency Bleeding är en allra högst sällsynt sjukdom som i de flesta fall kan botas utan att lämna några som helst kvarvarande men på barnet. Det syntetiska läkemedlet har i Sverige administrerats till alla nyfödda barn sedan 1940-talet. Forskningen har gått framåt men man vet ännu inte varför vi människor föds med låga världen av K-vitamin. Eftersom att moderkakan och modersmjölken inte innehåller mycket K-vitamin samt att spädbarnet inte har ett fungerande system för att ta upp K-vitaminet spekuleras det i att det faktiskt kan vara helt i sin ordning för barnet att starta sitt liv med dessa låga nivåer, samtidigt tror en del att vi föds med en brist.

“Sedan 1985 har man känt till att K-vitamin som ges oralt höjer blodnivåerna 300-9000 gånger högre! Det K-vitamin som injiceras direkt i blodet på spädbarnet resulterar i K-vitamin nivåer som är 9000 gånger tjockare än blodet hos vuxna!”

Via blodet från moderkakan får det nyfödda barnet tillgång till unika stamceller som kan skydda barnet mot exempelvis blödnings-sjukdomar eller då blödning skett pga yttre omständigheter. För att stamcellerna ska kunna röra sig fritt och utföra sina funktioner behöver spädbarnets blod förbli tunt.

Vitamin K Deficiency Bleeding (VKDB) finns i tre versioner.

Den förebyggande sprutan av syntetiskt K-vitamin har effekt endast på några versioner av den ovanliga sjukdomen (1 & 18).

Klassisk Vitamin K Deficiency Bleeding
  • Kan förebyggas av den syntetiska K-vitamin sprutan alla nyfödda erbjuds.
  • Ett barn med denna mycket ovanliga sjukdom kan få blödningar under huden, i tarmen, från näsan eller runt navelsträngen.
  • Sjukdomen börjar visa sig från att barnet är 2-7 dagar gammal.
Tidig Vitamin K Deficiency Bleeding
  • Kan inte förebyggas av K-vitamin sprutan.
  • Ett barn med denna mycket ovanliga sjukdom kan få blödningar under huden, i tarmen samt i hjärnan.
  • Orsaken är ofta pga medicinering hos modern under graviditeten. (Exempelvis blodförtunnande medel, medicin mot anfall eller tuberkulos).
  • Sjukdomen visar sig inom barnets första levnadsdygn.
Sen Vitamin K Deficiency Bleeding
  • Kan inte helt förebyggas av K-vitamin sprutan.
  • Ett barn med denna mycket ovanliga sjukdom kan få blödningar under huden, i tarmen samt i hjärnan.
  • Kan i vissa fall bero på en oupptäckt leversjukdom, då hjälper inte K vitamin sprutan.
  • En del spädbarn som har cystisk fibros, hepatit eller kronisk diarré kan i vissa fall ha högre risk för sjukdomen.
  • Mer sällsynt och mer allvarlig än vid “tidig” eller “klassisk” VKDB då det finns högre risk av blödning i hjärnan.
  • Sjukdomen börjar visar sig från att barnet är ca 8 dagar gammal fram till ca fyra månaders ålder.

Eftersom att K-vitamin sprutan inte ger 100% av alla barn skydd kan det vara tryggt för föräldrar som väljer att ge sitt barn K-vitamin sprutan OCH för föräldrar som väljer bort K-vitamin sprutan att veta vilka symtomen för den väldigt ovanliga blödarsjukdomen vitamin K deficiency bleeding har. Har barnet någon indikation på dessa symtom är det inte säkert VKDB. Man bör alltid rådfråga läkare vid osäkerhet eller varningstecken. Meddela i detta fall läkaren om ditt barn fått K-vitamin eller inte.

  • Ovanlig eller överdriven blödning. Exempelvis från navelsträngssåret eller efter sticket av PKU testet.
  • Blöder från näsa eller avföring.
  • Sår som inte läker.
  • Svullen fontanell.
  • Huden är onaturligt blek.
    För mörkhyade bebisar; ovanligt ljust tandkött.
  • Barnet får lätt blåmärken eller har blödning under huden.
  • Bebis är över 3 veckor gammalt och dess gulsot har förvärrats och inte förbättrats.
Om du som förälder beslutar dig för att ge ditt barn ett K-vitamintillskott efter födseln har du för närvarande två alternativ för hur detta kan göras
Injektion

Injektionen ges med stor sannolikhet till barnet i ett av låren då det är viktigt att sprutan injiceras i en muskel. Eftersom att injektionen delas ut till alla på rutin kommer barnet få sprutan strax efter födseln utan att föräldrarna behöver be om det. Injektionen bör ges snarast möjligt efter födseln eftersom att den nyfödda då har ett högt påslag av endorfiner, katekolaminer och oxytocinnivåer vilket fungerar som en viss smärtlindring mot sticket. När barnet har fått injektionen anses dosen vara tillräcklig.

Orala droppar

Orala droppar av K-vitamin kan ges till barnet som ett alternativ till injektionen. Detta behöver meddelas tydligt till personalen innan barnet är ute eftersom att personalen ofta är mycket snabb med att ge injektionen. Föräldrar kan välja att ge sjukhusets Konakion oralt till barnet eller använda egna droppar av naturligt K-vitamin de införskaffat själva. Dessa alternativa droppar finns inte att köpa från butik i Sverige, de behöver beställas från utlandet. Vidare finns möjligheten på en del sjukhus att vårdnadshavarna i förväg kan be förlossningskliniken att beställa hem orala droppar med bas av kokosolja. Dropparna tas vid flertalet tillfällen, exakt dos beror på märke och leverantör.

Många läkare, med stöd av läkemedelsindustrin hävdar att K-vitamin som ges oralt inte har lika god effekt som när den injiceras. Det finns dock forskning som säger att de orala dropparna är ett fullvärdigt alternativ (19). De föräldrar som väljer orala droppar istället för injektion gör det ofta av följande anledningar: Det är ett mildare alternativ och barnet slipper få en injektion i sin helt nyfödda kropp. Föräldrarna må veta att deras barn inte faller inom någon av riskkategorierna men önskar ge en viss mängd K-vitamin. Man kan känna oro för eventuella biverkningar av att injicera sitt barn med kemikalier.

Om du som förälder beslutar dig för att INTE ge ditt barn K-vitamintillskott efter födseln

Du som förälder har all rätt att tacka nej till att K-vitamin administreras till ditt barn. Beslutet är personligt och vårdpersonal skall enligt lag respektera det val som tas (20). Se gärna till att vårdpersonalen redan innan födseln har fått information om att barnet inte ska få K-vitamin. Personalen är i regel väldigt snabba med att ge det nyfödda barnet injektionen, ofta kan detta ske utan att föräldrarna vet om det eller hinner säga någonting. Därtill kan det vara en god idé att låta doula/stödperson ha som uppgift att ha uppsikt att föräldrarnas önskan efterföljs.

Det är olagligt att ge injektionen till barnet utan tydligt samtycke från föräldrarna då det strider mot Patientlagen.

En bör vara medveten om att det ingår i vårdpersonalens uppgifter att ge information om vad det kan innebära att tacka nej, det är därför vanligt att sjukhuset kallar in en, ibland två läkare för att tala med föräldrarna. Det är läkarens uppgift att föra ett balanserat samtal där det ingår både för- & nackdelar av K-vitamin och det är absolut felaktigt att läkaren använder sig av övertalning eller skrämsel. Som nybliven förälder är man skör och det kan kännas jobbigt att behöva ta ett samtal om något man redan bestämt sig för innan. Viktigt att komma ihåg är att föräldrarna har ingen skyldighet att förklara anledningen till sitt val, det räcker att vänligt men bestämt tacka nej. En idé kan vara att skriva tydligt i förlossningsbrevet att “beslutet redan är taget, föräldrarna känner till den information som finns och ingen vidare diskussion önskas föras”.

“Mottagarens önskan om att avstå från information ska respekteras”

Patientlagen – 3 kap. Information 6 §
Källor

1. Födelsehuset. 2020. K-vitamin.
2. Vårdguiden. 2018. Plötslig spädbarnsdöd.
3. ScienceDirect. 1952. The use of menadione bisulfite and ascorbic acid in the treatment of nausea and vomiting of pregnancy. American Journal of Obstetrics and Gynecology. Richard L & Merkel M.D.
4. Kurera. 2012. Vitamin K, fylloquinon, menadion. Näringsguiden.
5. National Center for Biotechnology. 2018. Drugs and Lactation Database Vitamin K.
6. Kries R, Shearer M, Mccarthy, P. 1987. Vitamin K1 Content of Maternal Milk: Influence of the Stage of Lactation, Lipid Composition, and Vitamin K1 Supplements Given to the Mother. Pediatric Research.
7. Wikipedia. 2019. Stamcell.
8. Lehmann, Jörgen. 1944. Vitamin K as a Prophylactic in 13,000 Infants.
9. The American college of obstetricians and gynecologists. 2017. History and Culture of Birth in the U.S. Women´s health care physicians.
10. Martin J. Shearer. 2008. Vitamin K deficiency bleeding (VKDB) in early infancy. ResearchGate. & Vitamin K deficiency bleeding. PubMed
11. FASS. Produktbeskrivning. 2019. Konakion Novum.
12. Läkemedelsverket.
13. PubMed. Koklu E. 2014. Anaphylactic shock due to vitamin K in a newborn and review of literature. US. National Library of Medicine.
14. PubMed. McNinch AW & Upton C. 1985. Plasma concentrations after oral or intramuscular vitamin K1 in neonates. US. National Library of Medicine.
15. Läkemedelsvärlden. 2017. För tidigt född fick för höga doser K-vitamin.
16. Kemikalieinspektionen. 2010. Natriumhydroxid.
17. 1177. 2018. Klåda under graviditeten. Vårdguiden.
18. Barnläkarföreningen. Domellöf & Abrahamsson. 2018. K-Vitamin profylax till nyfödda.
19. PubMED. Hansen KN. 2003. Weekly oral vitamin K prophylaxis in Denmark.. US. National Library of Medicine.
20. Sveriges Riksdag. 2019. Patientlag (2014:821).
Fler källor:
– BMJ. 2019. Yvonne Zurynski. Vitamin K deficiency bleeding in Australian infants 1993–2017: an Australian Paediatric Surveillance Unit study. Archives of disease in childhood.
– PubMED. Giuseppe Lippi. 2011. Vitamin K in neonates: facts and myths.
– PubMED. A W McNinch and J H Tripp. 1991. Haemorrhagic disease of the newborn in the British Isles: two year prospective study.
– PubMED. M J Sankar, A Chandrasekaran, P Kumar. 2016. Vitamin K prophylaxis for prevention of vitamin K deficiency bleeding: a systematic review.
– PubMED. H. Gopakumar & R. Sivji. 2010. Vitamin K deficiency bleeding presenting as impending brain herniation.

Att notera. Artikelförfattaren innehar inte utbildning inom medicinvetenskap. All information i artikeln har inhämtats från de källor som hänvisas ovan. Artikelförfattaren reserverar sig för eventuella textfel och tar inget ansvar för några medicinska beslut som tas.