Smärtlindring

Vi har fått lära oss att det är smärtsamt att föda barn. Från när vi var små har vi fått höra att det gör ont, vi har sett Hollywood porträttera skrikande kvinnor i panik. Doulan Debra Pascali-Bonaro berättade att hon på sina kurser brukar välkomna in sina studenter till salen och säga “Ursäkta, de har precis sprayat väggarna med anti-mögel medel. Det är starkt och allergiframkallande och kan göra så er hud börjar klia”. Det intressanta är att majoriteten av studenterna då börjar klia på sin hud. Det är ingenting konstigt utan kroppen reagerar på det sätt den enligt hjärnan “borde”. Om du har fått höra och räknar med att det kommer att göra ont att föda barn, då kommer du med största sannolikhet känna smärta.

Med detta sagt så menar jag inte att det inte gör ont- Smärta är en subjektiv upplevelse. Hur en upplever det… Dock är det delvis ett val,,,

Förlossningssmärta är inte en farlig smärta.

Det finns många metoder som kan lindra förlossningssmärta. Här nedan följer en lista

 

Icke medicinska smärtlindringsmetoder
Fördelar/Nackdelar.
Icke-medicinska metoder ger färre biverkningar, både barnet och mamman mår bättre efteråt.

 

Massage/närhet – allt ifrån kraftig massage i ryggslutet till lätta strykningar över nedre delen av magen kan kännas smärtlindrande. Massage gör även att du funderar på något annat än smärtan för en stund.

Massage: Massera på de områden som gör mest ont. Det kan vara allt ifrån lätta strykningar över nedre delen av magen till kraftigare massage i ryggslutet. Massage gör att man kan fokusera på något annat än smärtan eftersom hjärnan har svårt att ta emot många impulser på en gång. Därför kan beröring och massage som konkurrerar ut smärtimpulserna ofta ge bra smärtlindring. Barnmorskan eller undersköterskan kan visa partnern hur hen kan massera. Det kan kännas väldigt romantiskt att vara så nära varandra under masserandet och självklart kan ni pussas och kramas i värkpauserna. Det är ju bra för att få oxytocinet att flöda ännu mer.

Fysisk aktivitet – att röra på sig kan ha positiv effekt på värkarbetet eftersom det ofta går fortare om man är aktiv med att exempelvis byta ställning.

Värme – Dusch & bad och Vetekudde  en varm dusch eller ett bad kan för de flesta lindra smärta. Värmen från vattnet gör att blodtrycket sjunker och gör att oron minskar och att man slappnar av. Detta funkar bäst i början av öppningsskedet och kan användas både hemma och på förlossningen. Glöm inte att dricka vatten om du badar länge då det är lätt att missa att man faktiskt svettas i badet. Du kommer att behöva vätska senare under förlossningen.
Värme i form av dusch, bad eller vetekuddar: För de flesta kan en varm dusch eller ett bad lindra smärtan. Man kan också använda vetekuddar som värms i mikrovågsugn eller vanlig ugn. Vetekudden/kuddarna placeras där du som föder har ont. Vid ett varmt bad eller dusch sjunker blodtrycket och gör att oron minskar och att man kan slappna av och låta oxytocinet flöda. Många upplever att det är lättare att röra sig när man ligger i vattnet eftersom man blir tyngdlös. Dusch och bad kan användas under hela födandets gång, även om ditt vatten har gått. Varma bad kan göra att värkarbetet förbättras och har inga negativa effekter för barnet så länge man badar i en någorlunda normal badtemperatur. Om man badar länge är det bra att dricka mycket eftersom man inte känner om man svettas i badet.

 

Psykoprofylax/ Andningsprofylax  – Med fokus på att förbereda mamman på förlossningsprocessen genom exempelvis andningstekniker och coachning. Genom användandet av dessa andningstekniker ökar känslan av kontroll, förmågan att arbeta med kroppen under värkarbetet och samtidigt kan den upplevda smärtan minska.

Akupunktur – metoden är idag vanlig och erbjuds på de flesta förlossningskliniker. Akupunktur fungerar genom att det ökar genomblödningen där nålen sitter så att muskeln slappnar av och smärtimpulserna hindras från att nå fram till hjärnan. Metoden leder också till att kroppen frigör endorfin, vilket är smärtlindrande, lugnande och samtidigt ökar välbefinnandet. Akupunktur ger bäst effekt i början av öppningsskedet och ger inga biverkningar.

Du får ett antal mycket tunna nålar på individuellt valda akupunkturpunkter på kroppen. En vanlig punkt är i mitten av huvudet och mellan ögonbrynen. Den bästa effekten av akupunktur får du tidigt när förlossningen har startat med värkar och tidigt under öppningsskedet. Många kvinnor blir väldigt lugna och avslappnade av akupunktur. Akupunktur kan användas ensamt eller i kombination med annan smärtlindring till exempel bad, TENS eller lustgas.

Tens – Du stimulerar hudnära nerver med svag elektrisk ström.

Förkortningen tens står för, transkutan elektrisk nervstimulering. Små plattor fästes på de ställen där det gör ont och elektriska impulser avges av olika styrka. Dessa impulser konkurrerar med smärtimpulserna i ryggmärgen och aktiverar kroppseget morfin, sk endorfin, och lindrar på så sätt smärtan. För att få bästa effekt ska du se till att använda en så hög styrka att man känner musklerna dra ihop sig och att det nästan gör ont. Biverkningar: Metoden har inga biverkningar och positivt är att man kan använda denna redan hemma. Det är vanligt att man kan hyra en apparat på MVC före förlossningen.

Tens-transkutan elektrisk nervstimulering, är en form av smärtlindring som man sköter själv. Det är en apparat med små plattor som fästs över de ställen där det gör ont. Apparaten avger små elektriska impulser av olika styrka. Dessa impulser konkurrerar med smärtimpulserna i ryggmärgen och aktiverar kroppseget morfin, så kallat endorfin, och lindrar på så sätt smärtan. Man styr själv vilken styrka impulserna ska ha. Tens är bra att använda hemma under latensfasen och under den aktiva fasen på förlossningsavdelningen. Fördelen med tens är att du kan också röra dig fritt och själv kontrollera styrkan i de elektriska impulserna. Det går att köpa tens-apparater men du kan också hyra en via FUR eller på din MVC. Tens fungerar även som smärtlindring vid eftervärkar, jag berättar mer om det i den sista delen av föräldrautbildningen

 

Sterila kvaddlar – Man ger små injektioner med sterilt vatten precis under huden eller i underhudsfettet på de ställen där smärtan sitter. Har det en smärtlindrande effekt som varar i en till två timmar. Nya sprutor kan fås varannan timme. Bäst fungerar metoden om smärtan är centrerad till en plats, dvs antingen fram eller bak. Biverkningar: Precis vid injektionen, i 20-30 sekunder, ger metoden en intensiv smärta.

Sterila kvaddlar: Barnmorskan sprutar in sterilt vatten i underhudsfettet, på det område där det gör ont. Det ger en intensiv smärta, ungefär som ett getingstick, i 20-30 sekunder. Sedan har det en smärtlindrande effekt som varar i en till två timmar. Kvaddlarna kan användas under hela öppningsskedet och man kan få nya sprutor varannan timme.

 

Medicinska smärtlindringsmetoder
De allra vanligaste är lustgas och ryggbedövning.
Fördelar/Nackdelar.

Lustgas – Den vanligaste metoden för att lindra smärta vid förlossningar. Effekten är verksam i hjärnan, främst en positiv effekt genom att den får dig avslappnad. Du kan använda lustgas under hela förlossningen. Börjas andas in så tidigt som möjligt vid varje värk och andas med långa, djupa andetag i masken. När du når toppen på värken lägger du bort masken och effekten av gasen varar i ytterligare cirka 30 sekunder. Biverkningar: Varken barnet eller värkarbetet påverkas av lustgasen.

Lustgas: Lustgasen ger dig ett rus som gör dig avslappnad. I och med avslappningen blir du också smärtlindrad. Du andas in gasen i en mask eller genom ett rör. Under en förlossning används en gas som består av en blandning av lustgas och syrgas där dosen lustgas kan höjas eller sänkas. Din barnmorska kommer hjälpa och instruera dig hur och när du ska andas in lustgasen. Fördelen med lustgas är att den är lätt att använda och du bestämmer själv när och hur mycket som behövs. Varken barnet eller värkarbetet påverkas av lustgasen. Du kan också kombinera lustgasen med andra smärtlindringsmetoder. Nackdelen med lustgas är att du inte kan röra dig fritt utan är bunden vid andningsmasken. Lustgasen kan göra så att du blir dåsig, yr och mår illa. En del kvinnor kan få minnesluckor eller hallucinera. Effekten avtar dock snabbt efter att du slutat andas in gasen.

Spinalbedövning (ryggbedövning) – detta sätt påminner om epiduralbedövning men med skillnaden att bedövningsmedlet sprutas in genom en nål direkt in i ryggmärgsväskan, istället för genom en slang. Effekten kommer fortare med spinalbedövning men man kan inte fylla på mer efter hand.

Ryggbedövning: Den vanligaste ryggbedövningen heter epidural och sprutas in via en liten plastkateter mellan ryggkotorna. Det är nerverna som går ut från ryggen som bedövas med bedövningsmedel. Om du beslutar dig för att ta ryggbedövning får du en infart i armen eller handen så du kan få dropp. Det är för att förhindra blodtrycksfall efter bedövningen. En narkosläkare tillkallas och beroende på hur mycket den har att göra kan det ta olika lång tid för läkaren att komma. Du får lägga dig på vänster sida och skjuta rygg som en arg katt så läkaren lättare kommer mellan kotorna. En lokalbedövning sprutas in i huden och sedan förs platskatetern in med en nål som tas bort mellan kotorna. Det positiva med ryggbedövning är att smärtlindringen för det mesta fungerar mycket bra under första delen av förlossningen. I slutet av förlossningen, när livmoderhalsen är retraherad och ditt barn kommit långt ner i förlossningskanalen kan du känna ett starkt tryck. Detta går inte att bedöva bort. Därför är det bra att du fortsätter använda dig av verktygen från profylaxen även om du fått en ryggbedövning. Det finns många biverkningar med epidural. Barnmorskan rekommenderar er som är intresserade av den här typen av bedövningen att läsa på den senaste forskningen.

 

Ofta kallas ryggbedövning felaktigt för ryggmärgsbedövning, men det är inte ryggmärgen som bedövas, utan nerverna som passerar ut från den. Detta gör att smärtsignalerna hindras från att nå fram till hjärnan. Ryggbedövning ges genom att en nål förs in mellan två ryggkotor i ländryggen och vidare in i ett hålrum som heter epiduralrummet. Detta ligger precis utanför ryggmärgskanalen och den hårda ryggmärgshinnan. Nålen sticks in så att den inte kan nå själva ryggmärgen. Man kan även kombinera spinal- och epiduralbedövning för att nå fördelarna med båda metoderna. Detta är dock inte så vanligt i Sverige. Bedövningen ges av en narkosläkare och det är viktigt att man rundar ryggen så mycket som möjligt och att vara helt stilla. Man somnar inte och medvetande påverkas inte. Ryggbedövning är den metod som bäst lindrar förlossningssmärtan Biverkningar: Man kan få svårt att kissa, få klåda, huvudvärk, blodtrycksfall eller känna sig tung i benen.

Bäckenbottenbedövning (PDB) – denna metod används endast under utdrivningsskedet. Bedövningsmedlet ges av barnmorskan som sprutar det på båda sidorna innanför slidmynningen för att blockera nerverna. Smärtan i bäckenbotten och i slidöppningen försvinner i och med detta.

Biverkningar: Risk att krystreflexen försvinner eller att styrkan avtar vilken ofta kan leda till ett förlängt utdrivningsskede.

 

Livmoderbedövning (PCB) – Metoden är snabb och enkel och ger lindring när smärtan är som störst ( runt tiden då livmodermunnen är öppen cirka 3-4 centimeter). Har inte har samma avstannande effekt på förlossningsförloppet som ryggbedövning har. Biverkningar: Påverkan av smärtlindringen kan gå över till barnet vilket märks genom att barnets hjärta slår lite långsammare. Därför används metoden sällan. Effekten är relativt kortvarig 1-1,5 timmar. Flera sprutor kan ges.

Epiduralbedövning (ryggbedövning) – ges genom att ett bedövningsmedel sprutas in utanför ryggmärgskanalen genom en slang (kallad epiduralkateter). Detta gör att man kan fylla på mer bedövningsmedel efter hand om det skulle behövas. Epidural är mycket stark. Biverkningar: Kan göra att värkarna mattas av och blir mindre effektiva.