Syntetiskt “Oxytocin”

Läkemedlet heter Syntocinon. Ett annat märke är Oxytocin PilumDessa kallas för syntetiskt oxytocin, de består av samma molekyl som vårt kroppsegna oxytocin, men i själva verket är det inte alls speciellt likt det hormon som kroppen producerar naturligt eftersom att det inte påverkar oss på samma sätt. Detta läkemedel används som värkstärkande medel och ges idag till ungefär hälften av alla födande kvinnor under värkarbetet eller för att starta förlossningen. Sedan mitten på 1900-talet får dessutom Alla som föder på sjukhus i Sverige detta artificiella “oxytocin” på rutin efter att barnet är fött. Dessvärre får den födande sällan information om att injektionen överhuvudtaget ges.

På ett mekaniskt sätt får läkemedlet livmodern att arbeta, men det ger ingen välmående eller anknytningsupplevelse som det naturliga hormonet oxytocin. I studier har man sett att Syntocinon och liknande preparat påverkar kroppens oxytocinreceptorer negativt. Det egna hormonnivåerna sjunker och blockeras i proportion till hur mycket syntetiskt “oxytocin” kvinnorna behandlats med. Detta resulterar i att anknytningsprocessen hos mamman och barnet kan rubbas. Att få denna injektion utan sitt medgivande bör ses som ett olagligt övergrepp eftersom att det ökar risken för komplikationer.

Barnmorskorna på förlossningen ger detta preparat rutinmässigt till alla vid samtliga förlossningar, även till friska kvinnor med låg risk för blödning, såvida kvinnan inte hört talats om detta innan förlossningen och tydligt avsäger sig läkemedlet. Det är alltså runt 115 000–120 000 kvinnor per år! Denna rutinmedicinering tar inte hänsyn till att förlossningsavdelningarna har stor kompetens och tillgång till medicinska resurser ifall att en blödning faktiskt skulle uppstå. Om Syntocinon ges vid akut läge verkar läkemedlet efter cirka en minut. Så frågan är varför läkemedlet ges till alla, oavsett kvinnans individuella risk.

Postpartumblödning kallas den blödning en kan få efter förlossning, det kan uppstå före eller efter att moderkakan fötts fram. Om en drabbas så är det vanligast att blödningen inträffar direkt och inom 24 timmar av förlossningen, men det kan också förekomma senare. Enligt vårdguiden, 1177 anses det i Sverige vara inom det normala att förlora upp till 1 liter blod i samband med en förlossning, den genomsnittliga mängden vid vaginal förlossning är att tappa omkring 0,5 liter (500 ml). Studier har visat att den rutinmässiga injektionen livmodersammandragande medel i genomsnitt minskar blödningsmängden med drygt 0,125 liter (en åttondels liter). (3).

Internationellt sett är postpartumblödning en av de största orsakerna till mödradödlighet i låginkomstländer med 1 dödsfall per 1000 förlossningar. I höginkomstländer som Sverige är motsvarande siffra mindre än 1/ 100 000 förlossningar. Sverige är inte ett högriskland för varken mödradödlighet eller postpartumblödning.

Uterusatoni är det medicinska ordet för när livmodern inte drar ihop sig tillräckligt, det är den vanligaste orsaken till postpartumblödning och är anledningen till att livmodersammandragande läkemedel infördes som rutin världen över för ungefär 70 år sedan. Blödning uppstår om livmodern av olika anledningar inte har förmåga att dra ihop sig och därmed inte kan stänga de trasiga blodkärlen i livmoderväggen som tidigare försörjt moderkakan.

En del hävdar att användningen av just livmodersammandragande läkemedel efter förlossningen kan vara det som faktiskt orsakar uterusatoni. Att tvinga livmodern att dra ihop sig innan moderkakan är helt redo att släppa kan göra att livmoderhalsen stänger sig, vilket i förläggningen gör att moderkakan har svårt att ta sig ut.

Om den födande inte fått värkstimulerande läkemedel innan eller under förlossningen så har kroppen all potential att på egen hand få livmodern att dra ihop sig eftersom det egna hormonet oxytocin finns för att göra jobbet. Har kvinnan istället fått syntetiskt oxytocindropp, vilket är hämmande för det naturliga oxytocinhormonet så är risken större att livmodern inte kan dra ihop sig själv lika bra och då ökar behovet för att behöva ge mer syntetiskt oxytocin i ett sammandragande syfte. Dock kan en fråga sig om det i detta läge är värt för föderskan att injicera mer “för säkerhet skull” eller om det kloka valet är att ge kroppen en egen chans först och ta till läkemedlet endast vid behov?

 

I FASS (2016) redovisas både vanliga och sällsynta biverkningar av syntetiskt oxytocin.
Påminnelse: Detta preparat ges alltså till uppemot 120 000 födande per år! (5).

Det finns många andra potentiella bieffekter av syntetiskt oxytocin.

  • Stör det naturliga oxytocinflödet. (1).
  • Kan orsaka försvårad/icke fungerande amning och anknytning. (1).
  • 36% ökad risk att drabbas av en postpartumdepression. (7 & 8).
  • Ger ofta “Stormvärkar” samt starkare eftervärkar.
  • Fler bristningar och högre antal kejsarsnitt. (10 & 11).
  • Större antal instrumentala förlossningar.
  • Ökad risk för cp-skador hos barnet.
  • Ökad risk för syrebrist hos barnet. (13, 14, 15 & 16).
  • Ökad risk för gulsot hos barnet. (17 & 18).
  • Det forskas om att bristen på oxytocin kan vara betydande i utvecklingen av autism. (19, 20 & 21).

Att blöda eller inte blöda. Vad säger forskningen? I jämförelser med olika studier har det visat att risken för postpartumblödning (över 1 liter) INTE är större utan den livmodersammandragande sprutan jämförelsevis med när injektionen ges. Dessutom visade hälften av alla dessa sammanställda studier till och med på att det är HÖGRE RISK för blödning (över 1 liter) när den livmodersammandragande injektionen gavs. Eftersom att många studier och forskning visar så tydligt att riskerna med läkemedlet är stora, skulle det gynna otroligt många ifall Sveriges riktlinjer för detta rutinmässiga preparat bör uppdateras. (1)

Källor:
1. Susanna Alinder & Sara Stenberg Reite. 2016. Studie i aktivt handläggande med oxytocin i efterbördsskedet till kvinnor med låg risk för postpartumblödning.
3. Ingela Wiklund. 2014. Överdiagnostik och skadliga rutiner i förlossningsvården. (Dagens Medicin).
4. Vårdguiden. 2018. Förlossningens olika faser. 1177.
5. FASS. 2016. Läkemedlet – Oxytocin Pilum.
6. Jacqui Doula. 2018. Förlossningshormonet oxytocin. Förlossningsguiden.
7. CBS New York. 2017. Study finds Association between Post-Partum Depression.
8. PubMed. 2017. Association of peripartum synthetic oxytocin administration and depressive and anxiety disorders within the first postpartum year. US National Library of Medicine.
9. PubMed. 2017. Oxytocin and postpartum depression. US National Library of Medicine.
10. PubMed. 2004. Induction of labor with oxytocin increases cesarean section rate. US National Library of Medicine.
11. American Baby & Child LAW Center. 2017. Uterine Rupture.
12. American Baby & Child LAW Center. 2017. Pitocin (Oxytocin) Induction and Birth Injury.
13. Expressen. 2017. Experten: ”Igångsättning kan sluta med akut snitt”.
14. Mia Wärngård. 2003.Värkstimulering med dropp kan skada barnet.
15. American Baby & Child LAW Center. 2017. Umbilical Cord Blood Gases and Hypoxic Ischemic Encephalopathy | Birth Injury Diagnosis.
16. American Baby & Child LAW Center. 2017. Hypoxic-Ischemic Encephalopathy (HIE). (HIE is a severe and permanent neonatal brain injury caused by oxygen deprivation).
17. PMC – US National Library of Medicine. Neonatal Jaundice and Maternal Oxytocin Infusion.
18. Drugs.com. Pitocin Side Effects.
19. JAMA Pediatrics. 2013. Association of Autism With Induced or Augmented Childbirth in North Carolina
20. MedPage Today. 2013. Induced Labor Linked to Higher Autism Risk
21. Independent. 2014.  New insights into the mystery of autism.